Jag har precis pratat med min lilla Alice på facebook för första gången på sjukt länge, saknar dig otroligt mycket. Det är sjukt att jag bara kände fem i P2 för ett år sen och nu så betyder alla så grymt mycket. Saknar allt och alla så himla mycket! Okej, jag vet att jag pratar om konfan i varje inlägg men ni förstår inte hur tomt det är utan dom. Vi gjorde allt tillsammans. Åt, sov, skrattade, grät, vi gick till och med på toa och borstade tänderna ihop. Man hade jämt minst en person inom tjugo meter ifrån sig. P2 kommer alltid vara en stor del i mitt hjärta. Okej, det där var väldigt deep but it's ture, dom kommer alltid att betyda grymt mycket för mig. Nu ska jag iallafall sova.
Snipp, snapp, puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar