Varför jag vill bli en storbloggare

Min dröm, precis som alla ''små'' bloggare är att bli en storbloggare. Men varför jag vill det är lite annorlunda än varför dom flesta vill bli en känd bloggare. Dom flesta kanske tänker på kändiskapet och alla pengar. Och visst, jag skulle inte tacka nej till alla VIP events, prämierer och galor. Men att bli en kändis är inte mitt mål med bloggen utan att jag vill vara en förebild för andra och allra mest för yngre handikappade tjejer. Jag har aldrig kännt att någon har förstått min situvation till hundra procent. Hur bra mina vänner, assistenter, föräldrar och min faster än är på att lyssna och finnas för mig så kan ingen förstå hur det är att ha en CP-skada. Jag vill ge yngre barn med CP-skador tips och råd och få dom lika psysiskt starka om dom inte redan är det. Jag vill lära dom att säga ifrån och fasktskt vara lite kaxiga om någon mobbar dom. Jag vill att CP ska ses som något coolt och unikt och inte som något ''meningslöst''. Jag vill att när någon som säger att en CP-skadad är CP ska kunna svara ''Aa, jag är CP men so? Inget barn i världen, handikappad eller inte, är värda att känna sig lika meningslös som jag kände mig när jag var liten. Jag vill finnas där för dom och stötta dom samt visa att allt är möjligt bara om man tror på sig själv och aldrig ger upp. Om en liten pojke vill bli polis eller om en liten flicka vill bli musikartist så ska jag stötta dom. Det kanske blir lite svårt men allt går att lösa på något sätt. Om den lilla flickan inte har tal så kan hon ju göra som jag, skriva låtar. Mina föräldrar säger att många kan sjunga men att få har talangen att skriva låtarna, dom orden fick mig att bli mer peppad till att fortsätta att skriva låtar. Så låtskrivare kan hon bli och kanske DJ om hon nu vill bli det. Den lilla pojken som vill bli polis då, ja, om han inte kan gå så kan han ju alltid jobba på poliskontoret och kanske rapportera ut saker om brott till bilarna. Det är svårt att komma på alla möjligheter som finns just nu i stunden men allt går att lösa på ett eller annat sätt bara man försöker och är positiv. Jag vill också hjälpa föräldrar till barn och ungdomar med CP-skador eller liknade handikapp. Speciellt föräldrar till ungdomar. Tillsammans med mina föräldrar så kan vi nog ge dom grymma råd och tips när jag blir äldre som vi har lärt oss från nu, min tonårstid


Det jag vill säga med det här inlägget är att jag inte bloggar bara för att jag ska få det bättre, utan att alla handikappade ska få det, speciellt yngre. 

Tror ni att jag kommer att lyckas?