söndag 8 januari 2012
Vem är jag?
Är man verkligen sig själv till 110% i tonåren? Kan man vara det? Min uppdatering sket idag. Men jag mådde skit och vet inte varför. Känner att jag har så mycke press på mig. Tex att jag jämt ska vara stark och positiv. Att jag jämt inte ska ta åt mig om folk säger nåt negativt om mig. Jag vill vara en förebild men hur kan jag vara det om jag inte ens vet vem jag själv är? Jag ändrar mig hela tiden. Ena dagen är jag självsäker och vill satsa på karriären (skolan i mitt fall) som Blondin Bella, andra dagen känner jag mig vild och fjortisaktig som Kissie. Ena dagen känner jag mig lika stark som Catwomen, andra dagen känner jag mig lika svag som Tumme Lisa. Men jag antar att det är det tonåren är till för. Att hitta sig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
jag tror man spenderar större delen av livet att hitta sig själv (min teori). jag är snart 25 och kan fortfarande känna mig förvirrad! men sakta men säkert känns det som om pusselbitarna faller på plats! men viktigt tror jag, är att man accepterar att man har ups and downs och olika faser i livet, utan att bli stressad över det. man kan inte vara stark å driven hela tiden! ibland måste man låta sig själv ta pauser också, och till och med låta sig vara svag stundtals, så man orkar köra på sen igen i full fart! :)
SvaraRaderadu har en fin blogg! ta hand om dig!