Jag har tänkt på en grej. Hade inte österholm varit så kass så hade jag inte bytt skola, hade jag inte bytt skola så hade jag inte träffat Elin, hade jag inte träffat Elin så hade jag inte åkt på konfan och träffa världens underbaraste människor Pom, Jossan, CF, Köttbit, Rasmus och Alice. Jag kan verkligen inte beskriva hur mycket som dom betyder för mig. Ingen får mig att må bättre än dom gör och jag har inte saknat någon som jag har saknat dom. Pom och Jossan är dom storasystrarna som jag aldrig har haft, dom finns jämt för mig och hjälper mig med precis allt. Och jag ser verkligen upp till dom två. Samma sak med Rasmus, jag har alltid önskat mig en riktig storebror ända sen jag var liten, någon kille att se upp till. Han gör precis allt bra och ger världens bästa kramar. Köttbit och jag är the typical syskonen, vi retas med varandra all the time och även om jag ''hatar'' honom ibland så tycker jag väldigt mycket ändå och han hjälper mig med allt, han är my brother from another mother. CF är lätt min bästavän just nu, även om vi inte ses så ofta. Han finns alltid där för mig och jag kan verkligen vara den jag är med honom. Han är bara bäst. Alice är världens sötaste, jag kan prata om allt med henne och lita på henne till max.
Jag har känt dom här personerna i två månader nu men ändå så känner vi varandra as bra. Jag är så lycklig att jag har fått träffa dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar